
Underworld
År: 2003
Regi: Len Wiseman
Skådespelare: Kate Beckinsale, Scott Speedman, Shane Brolly, Michael Sheen, Bill Nighy
Underworld är en actionrulle i modern tid där vampyrer och varulvar slåss mot varandra. Som bäddat för en riktig b-film egentligen, men skenet bedrar ibland. Efter århundraden av bittert krigande har vampyrerna lyckats besegra varulvarnas ledare Lucian och har så gott som utrotat hela rasen. Trodde dom, alltså. Plötsligt dyker de håriga bestarna upp igen, möjligtvis ledda av samme Lucius som antogs vara död, och de verkar vara ute efter att fånga Michael Corvin, en till synes helt vanlig människa. Då hon inte lyckas övertyga sin ledare om situationens allvar är det upp till vampyren Selene (Kate Beckinsale) att reda ut det hela.
Det som imponerade mest på mig med den här filmen är dess rika bakgrundshistoria. Allting uppdagas inte från första början, men allteftersom filmen fortskrider får man allt mer inblick i de två rasernas historia och kultur och vad som ligger bakom det långa kriget. Man får intrycket att filmens skapare har lagt ner mycket tid på att skapa en rejäl grund för storyn att stå på, något som alltid uppskattas. Det kan lyfta en genomsnittlig actionfilm till något mer bestående, vilket är fallet med Underworld. Filmens "egna" handling är även den välgjord och bjuder på lite oväntade twister som undviker de värsta kliché-fällorna. Ibland undrar man vem som är god och vem som är ond, och svaret känns inte alltid helt givet. Tummen upp för bra berättande.
En film som den här är inte beroende av övertygande realistiskt skådespel, utan satsar mer på att skapa minnesvärda rollfigurer. Likväl lyckas ändå filmens två huvudrollsinnehavare, Beckinsale och Speedman, med att få oss att engagera oss i deras karaktärers öden. Beckinsales Selene visar inte mycket känslor, men hon för sig med en hård utstrålning och har onekligen en subtil karisma. Scott Speedman är också imponerande i rollen som Michael Corvin, människan som finner sig plötsligt och ofrivilligt indragen i kriget. Frustrationen han känner över att se sin tillvaro förändras bortom hans kontroll känns genuin, och även de scener där han behöver visa mer kraft och styrka fungerar finfint. Bland de övriga rollerna är det främst Bill Nighy som vampyräldsten Viktor som fastnar i minnet med sin enorma närvaro, men ingen i filmen gör dåligt ifrån sig.
Ett annat område filmen klarar med bravur är det visuella. Dels känns estetiken på omgivningarna helt rätt. Det är mörka regndrypande miljöer, smutsiga kloaker och gotiska byggnader. Kanske inget som direkt överraskar en med sitt nyskapande, men filmen levererar vad den ska i detta avseende. Den andra aspekten av det visuella är specialeffekterna, och här känns filmen som en rejäl framgång. Allt ser trovärdigt ut: skräckinjagande håriga varulvar, bleka coola vampyrer, skottskador, sår och inblickar i hur innanmätet på en slumrande odöd ter sig.
Allt knyts samman i väldigt välgjorda actionsekvenser. Filmen blandar framgångsfullt skjutvapen, svärdfäktande och gammalt hederligt handgemäng, så man blir aldrig uttråkad. Den inledande striden i tunnelbanan sätter tonen väl, och slutfajten är lagom utdragen. Man känner sig inte lurad eller besviken när eftertexterna rullar, utan bara nöjd.
Sista ordet: En fräsch och modern version av vampyrer och varulvar, fylld av cool action och berikad med en solid historia. Lämnar mersmak.
Betyg: 4/5
Trailer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar