Dagboken

Dagboken - Jag sökte dig och fann mitt hjärta
A.K.A. "The Notebook"
År: 2004
Regi: Nick Cassavetes
Skådespelare: Ryan Gosling, Rachel McAdams, James Garner, Gena Rowlands, James Marsden, Joan Allen
IMDB-sida

Herregud... Den som kläckte ur sig den svenska undertiteln till den här filmen borde avrättas. Det är nästan så man mår fysiskt dåligt av att skriva den.

Om det inte framgick av titeln så är Dagboken en romantisk rulle. Den börjar med en ramberättelse på ett ålderdomshem där en äldre man (James Garner) läser en historia från en bok för en senil kvinna (Gena Rowlands). Vi förflyttas raskt tillbaka till 1940-talet där berättelsen utspelar sig. Noah från landsbygden möter Allie från staden (Ryan Gosling och Rachel McAdams, respektive) och kärlek uppstår. Allies föräldrar är dock inte särskilt förtjusta i att deras dotter umgås med en fattiglapp som Noah, och snart nog tvingas de två ifrån varandra då hon och hennes familj flyttar. Tiden går, Noah drar iväg till andra världskriget en sväng, och Allie träffar en ny kille (James Marsden) som hon så småningom förlovar sig med. Varken Noah eller Allie kan dock helt sluta tänka på varandra. Klichée deluxe, med andra ord.

Nog för att jag i regel är hyfsat tolerant mot kärleksfilmer, men på pappret verkade den här filmens handling rätt så ointressant även för mig. Det som gjorde mig nyfiken på Dagboken var Ryan Goslings medverkan. Han har imponerat rejält på mig i filmer som den oväntat lysande Lars & The Real Girl och väl godkända Half Nelson, så jag var nyfiken på om han kunde lyckas lyfta en film som den här till något utöver det vanliga. Svaret är nej, men det är inte hans fel. Tvärtom gör han ett mycket bra jobb här som den lugne livsnjutaren Noah. Hans roll sträcker sig över en period på sju år, och han lyckas förmedla karaktärens mognad på ett trovärdigt sätt.

Någon som inte lyckas alls lika bra är hans motspelerska Rachel McAdams. Hon är helt okej i början av filmen, men det går snabbt utför. Mot slutet är det snudd på överspel så fort hon öppnar munnen. Övriga roller är det inget större fel på. Särskilt James Gardner som filmens berättare och Joan Allen som Allies moder imponerar.

Filmens stora brist är den stereotypa kärlekshistorien som inte direkt bjuder på någonting nytt alls. Ramberättelsen på ålderdomshemmet är då snäppet mer intressant, även om upplösningen även där känns rätt så väntad. Filmen gör också misstaget att dra ut på slutet lite för länge, vilket lämnar en med ett något negativt intryck när eftertexterna börjar rulla.

Sista ordet: Ryan Gosling regerar som vanligt, men han lyckas inte dra upp filmen till en godkänd betygsnivå. McAdams är medioker och handlingen förutsägbar, och sammantaget blir Dagboken helt enkelt en rätt så trist film. Pluspoäng ges dock för de fina tidstrogna miljöerna och kläderna.

Betyg: 2/5

Trailer