Kill Bill: Vol. 2

"That woman deserves her revenge. And we deserve to die. But then again, so does she. So I guess we'll just see, won't we?"

Kill Bill: Vol. 2
År: 2004
Regi: Quentin Tarantino
Skådespelare: Uma Thurman, David Carradine, Michael Madsen, Daryl Hannah, Gordon Liu, Perla Haney-Jardine
IMDB-sida

Kill Bill: Vol. 2 är givetvis en direkt fortsättning på Kill Bill: Vol. 1. Jag föreslår att ni läser min recension av den innan ni fortsätter. Vissa mindre spoilers av ettan kan förekomma i denna recension, men jag ska försöka undvika det mesta.

Handlingen spinner vidare på det som började i ettan. The Bride (Uma Thurman), eller Beatrix som vi här får veta att hon egentligen heter, fortsätter sitt hämndtåg på sina forna kollegor i Deadly Vipers Assassination Squad och har nu bara tre kvar på sin list: Budd (Michael Madsen), Elle (Daryl Hannah) och givetvis Bill själv, spelad av David Carradine. Handlingen hoppar även här fram och tillbaka i tiden, men liksom i ettan är det ändå inga svårigheter att hänga med i vad som händer. Den största skillnaden de två delarna emellan är storyn. Inte för att den är annorlunda i vad den handlar om, utan hur mycket tonvikt som läggs på den.

Volym 1 lade grunden för händelseförloppet i de två filmerna och berättade vad vi behövde veta för att sätta oss in i det hela, och gick sen in på svindlande vacker action med den brutala striden på restaurangen som solklar höjdpunkt. Kill Bill: Vol. 2 har sin beskärda del slagsmål den med, men här överskuggar det inte resten av filmen på samma sätt. Istället läggs mer tid på att ge karaktärerna extra djup och att belysa hur deras förflutna har ledit fram till de händelser som äger rum här. Action är i regel kul att titta på (och i Kill Bills fall väldigt kul), men för att en film verkligen ska lyfta och bli något speciellt måste man kunna relatera till, bry sig om eller åtminstone känna något för rollfigurerna. Det har man lyckats med i Kill Bill: Vol. 2 på fängslande sätt. Dessutom bjuder handlingen även på en del oväntade vändningar. I somliga fall kan sådant framstå som onödig dramatik bara för sakens skull, men i Kill Bill känns allting väl genomtänkt och varje händelse leder på ett logiskt vis vidare till nästa del.

Uma Thurman är lika fantastisk här som hon var i del ett, vilket inte är så förvånansvärt då filmerna spelades in samtidigt. De karaktärer som får mer utrymme här gentemot i föregångaren är de som jag blir mer positivt överraskad av. Michael Madsen har jobbat med Quentin Tarantino tidigare i De hänsynslösa där han spelade sen halvpsykade Mr. Blonde, och han är minst lika bra här i rollen som den kallsinnade och pragmatiske Budd. Gordon Liu spelar en gammal kinesisk kampsportslärare som tränar upp Beatrix på ett argt och brutalt sätt. Med sina vildvuxna ögonbryn och hånfulla inställning lämnar han helt klart ett bestående intryck. Även Daryl Hannahs karaktär Elle är intressant och välspelad.

Kanske mest imponerande är ändå David Carradine som filmens självklare antagonist Bill. Han är ingen typisk filmonding, och på samma sätt är inte relationen mellan honom och Beatrix särskilt ordinär. Hela tiden leds man att tro att de två ska reagere på ett visst sätt mot varandra, och hela tiden överraskas man. Detta är aldrig mer uppenbart än i filmens slutliga uppgörelse, ett utdraget möte mellan de två som är så fascinerande och välskrivet att jag fann mig med ögonen klistrade vid rutan, oförmögen att titta bort. Det partiet av filmen slår till och med ettans blodbad i restaurangen och är Kill Bill-seriens definitiva höjdpunkt.

Sista ordet: Som helhet är Kill Bill ett mycket imponerande och underhållande äventyr, och efter att nu ha sett båda delarna får jag helt klart säga att det är mitt favoritverk från Tarantinos sida. Att ha sett ettan gör den avslutande delen ännu bättre (givetvis), men även som självständig del finner jag volym 2 mer engagerande, välgjord och spännande. Grym dialog, lysande regi och skådespel på hög nivå. Del 1 är en stark fyra, och serien sammantaget är en svag femma. Del 2 och dess betyg är det dock inget svagt med. Tarantino har till slut lyckats imponera på mig tillräckligt för att förtjäna en solklar femma.

Betyg: 5/5

Trailer